Eric Amarillo – Om sanningen ska fram

Hade mamma på besök i fredags, och under kvällens gång hamnade vi som vanligt i djupa musikdiskussioner. Kom på att jag hade hört den här låten några dagar tidigare, och presenterade den för morsan som årets sommarlåt. Hon höll på att kräkas. Kan inte påstå att jag gillar den heller, men jag var ju tvungen att stå på mig när jag nu hävdat att den är sommarens låt och gjorde allt för att övertyga mor om att jag hade rätt.

Nu några dagar och antalet lyssningar senare måste jag faktiskt klappa mig själv på axeln, för jag tror bara ännu mer på låten ju mer jag hör den. Man blir danssugen av den. Den blir man! Dålig låt eller ej.

Och vad är det egentligen som är så dåligt med den? Kan man verkligen tycka att en låt är dålig när den innehåller textrader som: “Om jag låtsas att jag bryr mig när du köper nya skor, vill du ligga med mig då?”.

Bekräftade för en liten stund sen att jag och The Finkler dyker upp hemma hos Joakim och Maria imorgon. Jag och Joakim har tydligen gjort upp om att all form av ansvar för att vi ska ses ligger på mig. Vet inte när eller hur det blev så här, men det är bara att bita ihop och leva med det…

Ok då. Om sanningen ska fram så gillar jag faktiskt upplägget lite. Eller, ganska mycket till och med. Föreslog att vi ska äta pizza. Hoppas, hoppas, hoppas det blir så! Om inte Joakim gör sin omtalade tomatsås förstås. Det vore damn it ännu bättre.

Ska bli riktigt kul att spåna låtar inför Virusgiget också. Förutom några givna gamla discodängor är det här det enda jag är riktigt säker på att jag kommer spela:

The Strokes – Last Nite

Emiliana Torrini – Jungle Drum

Alldeles Marlenelös står jag och spelar Hot Chocolate, the Go! Team, Sly & the Family Stone, Freda Payne, Jimmy Cliff, Hamilton Bohannon och the Polyphonic Spree på entertainment! i Örebro. Och simultanbygger samtidigt upp den här hemsidan, som är långt från färdig och inte så snygg än så du behöver inte titta på den med jaha-och-hur-usel-är-han-inte-den-där-Joakim-ögon om du nödvändigtvis inte måste.

Därefter hem till Maria. Vi ska spela gamla Nintendo-spel hela kvällen. Marlene frågade “ska ni med och supa ikväll?”. Och vi ba nä. Ska göra en fänkålssås också. Bara en sån sak.

Säkert! – Får jag

Har suttit hela förmiddagen och lyssnat på den här underbara låten om och om och om och om och om igen. Den träffar så himla mitt i prick i hjärtat på mig just nu. För det är en sån himla massa tankar och känslor och människor som snurrar i mitt huvud för tillfället. Det är då det är bra att det finns låtar som den här.

Jag och Joakim har fortfarande inte pratat med varandra på det där röstmässiga sättet, vi har dock via sms rett ut att jag inte kommer att vara med på Entertainment på lördag. Tyvärr. Mina skäl till att jag inte kunde var tydligen gilitiga nog.

Är inte helt nöjd över det här, jag hade ju verkligen velat vara med! Jag känner mig hur som helst väldigt trygg med att Joakim kör spelningen själv, han kommer givetvis göra ett toppen gig! Tråkigt för er i publiken dock. Att den fysiska kontakten kanske uteblir.

Men! Går allt enligt planerna kanske jag dycker upp på lördag ändå. I någon form…

Sitter och laddar inför årets andra julbord, på Satin ikväll. Har bara ätit en macka idag, så det bådar gott inför ett eventuellt svullande. Hehe.

Rosita är på väg hit så snart hon slutar jobbet. Då blir det hallondrinkar deluxe! Fram tills dess att hon kommer peppar jag mig själv med diverse julmusik. Framförallt den här, som är min absoluta favorit.

Säkert! – Dansa, fastän

Det pirrar i benen. Går en sträng av vällust längs ryggraden. Måste skaka lite på kroppen. Bara en liten sån där rysnings skak. Går inte att vara stilla. Håret på armarna, huvudet, benen ställer sig i givakt, ja, damn it, till och med håret på könet reser på sig.

Känslan i kroppen efter det där första glaset vin en kväll fylld av förväntningar, känslan av att få en puss av en trevlig pojke, känslan av att hitta en överraskningslapp i fickan… Ja, alla känslor såna grejer framkallar i all ära. Det finns ändå inget som går upp mot känslan av att upptäcka en riktigt bra låt. Det är bättre än allt! Bättre än kärlek, sex, choklad…

Good Song fick mig att känna så här. Musik non stop fick mig att känna så här. Ramlar fick mig att känna så här. Och nu får underbara Annika mig att äntligen känna så här igen.

…eller arg kanske är att ta i. Men lite ledsen i ögat blir jag allt när Calle Norén slaktar sin egen magnifika poplåt på detta sätt. The Anger är en av årets allra bästa låtar enligt mig, men i det här klippet finns ju ingen puls alls. Oh, what a waste!

Tjejen på stråkinstrumenet är för övrigt jävligt lik en tjej som gick på samma gymnasieskola som mig. Hon var ingen jag brukade hänga med, men ändå.

Gud vad jag verkligen gillade konceptet Live at heart. På fredagen valde vi visserligen en krog (Harrys) och höll oss där, men under lördagen seglade vi runt bland massa olika ställen, och det var SÅ kul! Folket, alla människor som brukar stå som tysta små möss på små konserter (som man väl ändå får säga att spelningarna under festivalen var) levde för en gångs skull verkligen upp. Det dansades och sjöngs med. Det var en rolig blandning av folk, och det kändes som att många hittade till lokaler som man vanligtvis inte går till, och gjorde något tillsammans med folk man vanligtvis inte gör saker med.

Live at heart, I like!

Harrys 3:e våning. Fredag.

Waldemaar, Clarion Hotell. Lördag.
Björn Wallgren och generalerna. Cadillac Bar. Lördag.

Sådär ja. Simon och jag är nyss hemkomna efter dagens första stopp på Live at heart; Little Marbles. Sjukt rolig spelning faktiskt. Ska bli kul att se vad det blir av dem framöver.

Nu har vi parkerat oss bekvämt i soffan med omsorgsfullt utvalda alkoholhaltiga drycker att avnjuta framför andra halvleken av Inter-Udinese (Det står 1-1 just nu, till Simons förtret), innan vi beger oss ut på ytterligare musikaliska äventyr.

Planen är att se  Dick Tiger, Jim Hanft, Waldemaar och Bolshevikings. Bl. a.