När jag kom hem från jobbet idag mötte Simon mig i dörren. Han sken som ett ljus, tog mig i handen och sa att jag var tvungen att komma in i vardagsrummet för att han hade nått att visa. Han hade hittat vår låt.
Edward Sharpe & the Magnetic Zeros – Home
Ibland är han så jävla bra. Faktiskt!
Bekräftade för en liten stund sen att jag och The Finkler dyker upp hemma hos Joakim och Maria imorgon. Jag och Joakim har tydligen gjort upp om att all form av ansvar för att vi ska ses ligger på mig. Vet inte när eller hur det blev så här, men det är bara att bita ihop och leva med det…
Ok då. Om sanningen ska fram så gillar jag faktiskt upplägget lite. Eller, ganska mycket till och med. Föreslog att vi ska äta pizza. Hoppas, hoppas, hoppas det blir så! Om inte Joakim gör sin omtalade tomatsås förstås. Det vore damn it ännu bättre.
Ska bli riktigt kul att spåna låtar inför Virusgiget också. Förutom några givna gamla discodängor är det här det enda jag är riktigt säker på att jag kommer spela:
The Strokes – Last Nite
Jag tänkte berätta det här först för Marlene, och sedan för er. Men hon svarade inte när jag ringde henne igår. Och hon ringde inte tillbaka.
Vi pratar ju inte med varandra längre. När blev det så här?
Tanken var att berätta för henne det jag skriver nu; på lördag, från 13 och framåt, står vi i relativt nyflyttade Entertainment-butiken på Storgatan 11 i Örebro. Vi spelar vinyl, cd och Spotify. Vi spelar precis vad som helst som vi råkar gilla. Du kommer dit, dricker lite kaffe, provar kläder, köper kläder och gör high five (med Marlene, själv har jag bacillskräck) om vi spelar någonting du gillar.
Eventuellt blir det bara jag som står där. Om Marlene inte kan. Kanske har hon något viktigare för sig, det måste vi i sådant fall respektera.
Update: Marlene smsar och skriver “Men vad fan. Varflr ringde du bara en gång då?”. For future knowledge: vill ni Marlene något måste ni attackringa minst sju gånger i rad.
Det finns ungefär en sak man måste tänka på när man har en blogg. Och det är att uppdatera den. Kontinuerligt. Alltså kanske inte en gång i timmen, men åtminstone någon gång om dagen. Så man kan ju fråga sig hur jag tänker när jag inte gjort något inlägg i denna sedan typ berlinmurens fall. Vad håller jag på med egentligen?!
Svar: Jag har slickat mina sår efter en överjävlig tenta som inte gick att bemästra. Jag har varit på semester i New York. Jag har bakat, festat, virkat, sovit (inte bara för att det är skönt utan lika mycket för att kunna reta Joakim med det) och andra såna där härligt vardagliga saker. Och så har jag börjat jobba igen. Älskade jobb! Visste inte att jag saknat det så mycket förräns jag kom dit igen. Nu känns allt liksom rätt, och som det ska igen.
Så. Nu tar vi nya tag. Inga mer bloggpauser här inte!
Jag blev så glad när min bror berättade om hans och Jimmys projekt. De kan ingenting om att filma och bestämde sig för att (a) lära sig det för att (b) göra en filmpilot som de (c) metaberättar om i ett års tid.
Transparens. Jag gillar det så väldigt mycket. Inte alls på sådant sätt att det bör och ska vara norm: mycket mår bra av att våndas fram i det tysta. Men just deras grej är formidabel som uppvisad process. Läs och följ.
På fronten mig och Marlene och vårt giggande kan berättas att vi spelar i Örebro 11/3 och på Southside i Stockholm dagen efter. Ihop med SQUARE Man Band och Dick Tiger. Jag ska författa en sån där häftig pressrelease med massa info, kommer snart. Vi kallar turnén för the Örebro Visar Pattarna Tour 2011 pt 1.
Senast jag hörde av Marlene hånade hon mina sömnproblem. Hon messade och sa att hon sovit i femton timmar. Ni vet, lite så där in your face, sucka. Ja ba sket i att svara på det. Kan hon ha den jäveln.
Har ni förresten märkt att hon typ aldrig bloggar här?
Det börjar väl bli lite sent för att sammanställa olika årslistor, men om jag hade gjort någon sådan hade jag definitivt gjort en om musik. Årets tio bästa låtar typ.
Nu blev det inte så, istället delar jag med mig av den första låten jag lyssnade på i år.
För när vi hade samlat ihop oss på vårt nyårsbaluns, efter fyrverkerier, skålar och nedräkning, drog brorsan på den här. (Well, efter att jag hade basunerat ut att det var den vi var, så att säga tvungna att lyssna på.) Kan inte tänka mig en bättre låt att dansa in 2011 med!
Ps. Måste bara tillägga att trots min Berlin-skepsis så gillar jag såklart kattungar. Herregud liksom, hur skulle det annars se ut? Det vore ju som att vara allergisk mot färska jordgubbar. Hepp!
Sitter och laddar inför årets andra julbord, på Satin ikväll. Har bara ätit en macka idag, så det bådar gott inför ett eventuellt svullande. Hehe.
Rosita är på väg hit så snart hon slutar jobbet. Då blir det hallondrinkar deluxe! Fram tills dess att hon kommer peppar jag mig själv med diverse julmusik. Framförallt den här, som är min absoluta favorit.
Det här har jag gjort idag:
De trevliga ledighetsbestyren fortgår. Igår firade jag genom att först inreda hyllan som Simon skruvat upp, för att senare avnjuta en liten kräftskiva i goda vänners lag (alltså inte lag som i saften som kräftorna simmade i, utan som i gemenskap).
Gillar att göra säsongsbetonade saker på fel säsong. Har till exempel haft otaliga strider med min ömma moder under min barndom gällande att jag absolut ville ha lussekatter som fikabröd på min födelsedag. Fyller i början av augusti. Mamma påstod att de äldre släktingarna skulle misstycka. Som om det var deras födelsedag!? Tyckte alltid att det där var sjukt orättvist.
Hade för övrigt med mig köpeaioli till kräftorna.
Annars är väl det mest spännande jag har gjort idag att jag har läst ungefär 1000 sagor för ett litet barn. Så var det med det.
Tänkte att jag skulle lägga upp en bild och visa den underbara aiolin jag har gjort idag. Det tänkte jag INNAN jag hade gjort den. Och som synes finns här ingen bild att beskåda. Varför får ni räkna ut själva, osv.
Annat jag har gjort idag; haft sinnessjukt lång sovmorgon (I’m just saying – vänner som avnjöt lill-lördag på lokal hann vakna ur sin bakisdvala och skicka dagen efter sms innan jag ens tänkt tanken på att kliva upp), kollat på Woody Allen film, preppat låtar inför vår spelning den 3:e, tittat på när Simon skruvade upp en hylla, ätit take away från Wongs.
Till det sistnämnda medföljde ett vitlökssmör utan dess like. Kan typ inte vara i samma rum som mig själv pga att det luktar så mycket vitlök om mig. Det liksom utsöndras från kroppen. Alltså, fatta hur gott det var!!!
