Kan bara inte med att skriva om Eurovision Song Contest utan att visa denna video. Egentligen fattar jag inte varför de inte la ner hela tävlingen 1965, det kommer liksom inte gå att toppa det här:

France Gall – Poupee De Cire, Poupee De Son

Tänk, snart börjar Melodifestivalen igen. Åh, så kul! Eller inte.

Det talades i p3 häromdagen, i samband med att Melody Clubs trummis valde att hoppa av för att de ska vara med där i år (ett annat av argumententen till avhoppet var att de andra i bandet är snåla smålänningar. Haha! Sjukt kul!), om att musiksverige är typ dött mellan oktober och maj, eftersom Idol och Melodifestival och Eurovision Song Contest då avlöser varandra. Vill man få en kommersiell musikalisk syl i vädret får man typ släppa skiva i september.

Det är för övrigt Melody Clubs gamla trummis som ska hoppa in igen. Hehe, de har väl inga andra kompisar eftersom de är såna snåla smålänningar. Är det förresten inte sjukt inavlat i de där småländska banden? Är inte alla i Melody Club bröder? De ser ju typ likadana ut allihop. Utom han med näsan. Kanske är det han som är pappa till de andra?

Och på tal om Eurovision och likheter, alltså ärligt talat, påminner inte de här två männen inte väldigt mycket om varandra? På ett gulligt sätt.

Ps. Uppsatsen börjar ta form. På riktigt! Yay!

Viktorious aka Viktor Norén

Ok, nu har jag bara lyssnat några få gånger, men vad fan?
Alltså, vad håller bröderna Norén på med?

Varför kunde de inte bara hålla sig till Sugarplum Fairy. Jag menar:

Sweet Jackie, HELLO GOOD SONG!

The Escapologist, HELLO GOOD SONG!

She, HELLO GOOD SONG!

Och nej, det går inte så bra med uppsatsen…

…eller arg kanske är att ta i. Men lite ledsen i ögat blir jag allt när Calle Norén slaktar sin egen magnifika poplåt på detta sätt. The Anger är en av årets allra bästa låtar enligt mig, men i det här klippet finns ju ingen puls alls. Oh, what a waste!

Tjejen på stråkinstrumenet är för övrigt jävligt lik en tjej som gick på samma gymnasieskola som mig. Hon var ingen jag brukade hänga med, men ändå.

Kvällens middag. Ja, jag har gjort dom själv.

Sitter hemma och peppar inför kvällens Live at heart-spelningar med Simon och Robin. Vi har fortfarande inte lyckats ena oss om var och med vad vi ska börja. Simon visar Robin sina icketrick på jojon han fick av mig i tvåårspresent. Vi pratar om fästingar (Simon har fått flera stycken i år, jag och Robin inga) och myggbett (Robin och jag får jättestora, medan mygg nästan inte besvärar Simon alls). Vi har ätit kålsoppa. Robin pratar för sig själv. Vi har trevligt!

Här är något annat som också är trevligt:

“River en vacker dröm” live från Way out west i år.

Håkan Hellström at his best. Längtar så sjukt mycket tills jag får se den här live i Scandinavium senare i höst. Det kommer bli så jävla bananas!

Wannadies - Don’t like you (what the hell are we supposed to do).

Det här är din och min låt, mamma. <3